Det känns fel att skriva det, men det blir faktiskt lättare och lättare att lämna honom på förskolan även fast han blir ledsen när man går. Man vet att det går över så snabbt och fröknarna är så bra med honom.

När man sedan kommer på eftermiddagen och kikar in och han inte har sett att man har kommit ännu så ser han alltid så glad ut. Sitter alltid och pillar med något skoj tillsammans med något annat barn, fröken eller helt själv - och verkar helt nöjd med det.



(Det är inte alltid så lätt att ta en bild på honom)